Så här bevarar vi våra fastigheter

Nu är projektering och planering igång för att renovera fastigheten på Redbergslid som omfattar adresserna: Stockholmsgatan, Viloplatsen, Härlandavägen och Bagaregårdsgatan.

Elvir Culum som är fastighetsingenjör på Poseidon, distrikt Öster, leder projektet. Han berättar att det är en helt annan utmaning när man ska projektera och renovera fastigheter som ingår i stadens bevarandeprogram.

– Det är mycket roligt att driva sådana här projekt, och att se till att varje del av fastigheten bevaras på rätt sätt. Det är ett kulturarv som vi vill ta hand om för att det ska kunna leva vidare till kommande generationer, säger Elvir.

Arbetet planeras att påbörjas i höst/vinter i år och inför detta krävs planering. Annika Kaas som arbetar som bebyggelseantikvarie på Sweco kommer att involveras i projektet. Annika har kunskap om bevarande och renovering, och har lång erfarenhet inom området för att veta hur man bevarar fastigheten på bästa sätt.

Hur brukar ni arbeta, som bebyggelseantikvarie, med fastigheter likt den här i Bagaregården?

– Jag börjar alltid med att ta reda på vilken byggnad det handlar om och vad den omfattas av för lagkrav. Sedan gör jag ett platsbesök tillsammans med fastighetsägaren eller en förvaltare för att diskutera vad de behöver hjälp med. Väl på plats undersöker jag byggnaden och tittar på vilka delar som är ursprungliga och vad som har tillkommit under årens lopp, vad som behövs göras och vilket sätt det behöver göras på.

Vad innebär det att förvalta en kulturhistoriskt värdefull fastighet som till exempel dessa i Bagaregården? 

– Att förvalta en byggnad som ligger inom både riksintresse för kulturmiljövården och inom stadens bevarandeprogram ställer krav på fastighetsägaren så att de kulturhistoriska värden som den har inte försvinner eller förvanskas. Det är där som vi bebyggelseantikvarier kommer in som experthjälp med råd och förslag på åtgärder.

Självklart behöver gamla byggnader tas om hand, men då måste det göras på ett varsamt sätt där man tar hänsyn till det som är ursprungligt och inte gör moderniseringar eller utbyten som påverkar byggnaden negativt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Det innebär bland annat att fönster och dörrar, fasader med balkonger, tak med lertegel, staket med stenstolpar samt att den omgivande grönskan behålls. Men även senare renoveringar, som till exempel fönsterbyten, kan behållas om de är utförda på ett ”rätt” sätt, som inte påverkar byggnadens karaktär. Vi behöver tänka hållbart och det mest hållbara är ju att ta tillvara och underhålla det som vi redan har. De över 100 år gamla byggnaderna håller en mycket hög kvalité, både i material och gestaltning, som behöver förvaltas med respekt för att kommande generationer ska få uppleva dem.

Äldre fastigheter kräver en varsam hand och kunskap om alla dess egenheter och hur man tar hand om dem, säger Annika. Till exempel badade man äldre trädetaljer i linolja förr i tiden så att det skulle hålla länge. Man måste göra likadant idag med materialet för att det ska hålla lika länge till.

Nu är projektet i planeringsstadiet, och så fort vi har en tidplan kommer boende i området att få mer detaljerad information i brevlådan. Vi ser mycket fram emot att renovera denna fantastiska fastighet – så att den kan vara hem åt göteborgare för en lång tid framåt.