Tillsammans

Tryggare stad med trygghetsvärdar

Kan ökad trygghet och hyresgästernas stolthet över den egna stadsdelen tvätta bort stämpeln ”särskilt utsatt område”? Det är Poseidons trygghetsvärdar övertygade om. Nu finns de på fler ställen – och involverar även lokala ungdomar.

Trygghetschef Christian Eldstaf med några av Poseidons trygghetsvärdar.

Helt, rent, snyggt och tryggt. Det är en fras som återkommer i samtalet med Anita Kamia och Christian Eldstaf, chefer över Poseidons trygghetsvärdar. De fyra orden är hörnstenar i Framtidenkoncernens så kallade superförvaltning som ska bidra till att ingen göteborgare ska behöva bo i ett särskilt utsatt område år 2025. Ett sätt att nå målet är trygghetsvärdar.

– Det finns en förlegad idé om att bostadsbolag bara ska ägna sig åt fastigheter. Men vi har också ett stort socialt ansvar, säger Christian Eldstaf.

Christian Eldstaf, trygghetschef distrikt Angered.

Fotograf: Sofia Eriksson

Därför har Poseidon haft trygghetsvärdar på plats i flera av sina områden sedan 2018.

– Vi ökar Poseidons synlighet och närvaro i området på kvällar och helger, vilket påverkar hyresgästernas upplevelse av trygghet i rätt riktning. Vi upptäcker skadegörelse och fel och kan åtgärda det snabbare, säger Anita Kamia.

Men det handlar inte bara om fastigheterna och boendet.

– Vi blir också en länk till samhället eftersom vi kan stanna till och ta samtal som andra inte har tid med. Det kan handla om vaccin- och coronainformation eller sociala frågor, så trygghetsvärdarna blir som en stödfunktion för hela stadsdelen, säger hon.

Anita Kamia, trygghetschef för distrikt Hisingen.

Fotograf: Sofia Eriksson

Nu ökas närvaron ytterligare. Fler trygghetsvärdar anställs, och från och med april syns de förutom i Hjällbo och Lövgärdet också i Biskopsgården, Backa Röd och runt Frölunda torg. Dessutom har man startat Jobblyftet, där lokala ungdomar erbjuds lov- och helgarbete. Trygghetsvärdarnas arbetsuppgifter är minst sagt varierande.

– Ena stunden är det att rädda en fågel som flugit in i ett trapphus, andra stunden att lösa ett bråk mellan grannar om en parkeringsskada. Det kan vara att ordna en springtävling med barnen på en gård eller identifiera grupperingar på en annan gård. Allt handlar om närvaro och att känna av pulsen i området, säger Anita Kamia.

En stor del av jobbet går ut på att samverka med andra aktörer, som kommunens olika förvaltningar, skolan och rättsväsendet.

– Från busshållplatsen in i bostadsområdet passerar våra hyresgäster ställen där ansvaret för skötseln egentligen ligger hos andra. Vi hjälper till att få det gjort, säger Christian Eldstaf.

I dag jobbar vi mycket med att motverka det negativa. Men målet är att i större utsträckning skapa något positivt – jobb, gemenskap, aktiviteter och engagemang.

Anita Kamia

Trygghetschef, Poseidon

Sedan trygghetsvärdarna började har mycket blivit bättre.

– Utemiljöerna har blivit trevligare, renare och tryggare eftersom vi finns där på kvällarna och har möjlighet att fokusera på riskfaktorer. Höga buskar, hala brunnar, belysning som inte fungerat kvällstid … det är många små insatser som leder till att helheten blir bättre, säger Christian Eldstaf.

I vissa trapphus behövde Poseidon tidigare reparera lås flera gånger i månaden.

– Genom riktade insatser och dialog med hyresgästerna behövs inte det i samma utsträckning längre, säger Christian Eldstaf.

Men en del resultat är svåra att mäta eftersom trygghetsvärdarna också arbetar förebyggande. Deras blotta närvaro ska bidra till att klotter, nedskräpning och kriminalitet minskar, något som på längre sikt får positiva effekter på allt från ungdomarnas skolresultat till sysselsättning och integration, skadegörelse och brottsstatistik. Vilket i sin tur leder till att områdena kan plockas bort från polisens lista över särskilt utsatta områden år 2025.

– I dag jobbar vi mycket med att motverka det negativa. Men målet är att i större utsträckning skapa något positivt – jobb, gemenskap, aktiviteter och engagemang, säger Anita Kamia.

Christian Eldstaf håller med.

– Med mer dialog och grannsamverkan kan vi bidra till socialt starkare områden.

Mohamed och Oliver, trygghetsvärdar:

”Vi vill vara förebilder”

Trygghetsvärden Mohamed Farah är lite längre än sin kollega Oliver Dubar, så det är han som får känna med handen ovanför dörrstängaren till hissen. Men där är tomt.

– Ungdomarna vet numera att om de lägger narkotika där kan det hittas, säger Oliver medan de tar hissen upp till fastighetens vindsförråd för att kolla så att ingen uppehåller sig där. Dörren står uppställd, så Oliver stänger den.

Det är en regnig och mörk onsdagskväll i Biskopsgården. Oliver och Mohamed jobbar från klockan 15 till klockan 23 och är ute på en av sina trygghetsrundor till fots.

– Vi tittar efter sånt som inte ser rätt ut och allt som främjar otrygghet. Det kan vara gruppsamlingar med negativ aura, öppna bommar, olika tillhåll, klotter, skräp eller dålig belysning, säger Oliver.

– Och så gör vi en del enklare service och hjälper hyresgäster, till exempel med Mina Sidor. De tycker det är lättare att fråga oss än att ringa, säger Mohamed.

Han är uppvuxen i Biskopsgården, har jobbat som fritidsledare här och är engagerad ideellt i en ungdomsförening.

– Jag gillar inte att Biskopsgården ses som ett särskilt utsatt område. Det finns mycket som är bra här, men fler behöver engagera sig, säger han.

Förutom att gå rundor och synas i området hjälper trygghetsvärdarna till att bära tunga kassar eller följer folk hem från spårvagnen. De spelar boll och leker med barnen när det finns tid.

– Det handlar om att finnas där och vara en förebild för folk som kanske inte har så bra förutsättningar. Vi är inte här för att sätta dit folk, utan för att leda dem rätt och se till att de får en lite roligare inställning till livet, säger Oliver.

Sedan trygghetsvärdarna började jobba i Biskopsgården i april har det blivit lugnare. En hel del trasig belysning längs med gångvägarna har åtgärdats. Nedskräpningen har minskat och på flera ställen där gäng tidigare samlades och kunde verka hotfulla är stämningen nu en helt annan.

– Poseidon är hyresvärden – det inger en helt annan respekt hos folk här än rättsväsendet. Jag tror att det är därför vi kan göra skillnad, säger Oliver.

Niloo och Yusra, arbetsledare Hjällbo:

”Bra att få ta ansvar”

De gula, ankellånga regnrockarna är på liksom arbetshandskarna. Det är lördag och dags för helgens första skräpplockning. Gruppen som ger sig ut längs med Skolspåret i Hjällbo består av trygghetsvärdarna Niloo Kashkooli och Yusra Bamukhtar, som till vardags pluggar på högskolan, och fem ungdomar från området. De har ingenting emot att lägga sin lediga tid på att hålla ordning i Hjällbo, tvärtom.

– Vi får ta hand om miljön, lär oss mycket och det är jättebra betalt. Niloo och Yusra är riktigt bra som arbetsledare för de trycker aldrig ner oss, säger sextonårige Kristian medan han fiskar upp en tom chipspåse med sin gripklo och lägger den i en sopsäck.

Syftet med Jobblyftet, som projektet kallas, är inte bara att hålla snyggt i Hjällbo, utan även att ge ungdomar arbetslivserfarenhet samtidigt som deras närvaro i stadsdelen på kvällar och helger skapar trygghet.

– Bara att hyresgästerna ser oss och märker att någon gör något för Hjällbo, det gör skillnad, säger Niloo.

De tycker båda att Hjällbo har oförtjänt dåligt rykte, att ungdomarna från förorten inte alltid får samma chans som andra, men att Jobblyftet kan bli en väg till arbete i framtiden.

– Vi är många som har hopp om Hjällbo och vill förändra. Det är bättre att prata om potentialen än allt som är dåligt, säger Yusra.

Gör trygghetsvärdarna någon skillnad?

Besima Kulenović, Hjällbo

– Det har blivit mindre skadegörelse och inte så mycket krossat glas, trasiga dörrar och problem häromkring. Det känns tryggare nu, och de är alltid glada och trevliga när man träffar dem!

Aram Mahmod, Biskopsgården

– Förr samlades ofta ungdomar utanför butiken och störde och skrämde mina kunder. Nu är det inte alls så längre. Jag bor i Tuve men gillar Biskopsgården och skulle hemskt gärna flytta hit.

Esmah Abdulla, Hjällbo

– Det känns tryggt när man ser dem på kvällarna, särskilt efter allt bråk som varit här. Trygghetsvärdarna får också en speciell kontakt med alla ungdomar, och det kan göra skillnad.

Särskilt utsatta områden

I Göteborg finns det i dag fem särskilt utsatta områden på polisens lista: Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet. Tack vare bland annat trygghetsarbete plockades Gårdsten bort från listan år 2019 och Tynnered 2021. Poseidon, tillsammans med Göteborgs Stads andra bostadsbolag, har målsättningen att ingen ska behöva bo i ett utsatt område år 2025.

I Poseidons hyresgästenkät 2021 gick känslan av trygghet och ”rent och snyggt” upp i alla våra sju distrikt och särskilt i våra utsatta områden. Läs mer om resultaten här.